Publicerad 2003-09-01
Uppdaterad 2014-01-27
Fasadtypen är vanlig i slagregnsrika områden i västra Sverige och i Norge. En fördel är också att det är förhållandevis enkelt att byta ut och reparera skadade partier.
Under de senaste årtiondena har den förhärskande åsikten i Sverige varit att liggande panel klarar påverkan av regn sämre, att vatten skulle driva in i fogarna och skada träet. Stående panel har i stället ofta rekommenderats eftersom vattnet där inte ligger kvar på brädernas kanter. Senare undersökningar om fasader och fukt har visat att det är lämpligt att inta ett mer nyanserat förhållningssätt. Den del av träet som är mest känslig för vatten är ändytorna. Ändträ i stående panel utsätts för större fuktbelastning än ändträ i liggande panel.
Några detaljer i den konstruktiva utformningen som man särskilt bör uppmärksamma för att försäkra sig om en beständig fasad kan formuleras i följande grundregler (gäller såväl stående som liggande panel):
Bild 1. Liggande profilerad panel spikas med en spik 30 mm från brädans underkant.
Bild 2. Liggande panel skarvas genom att panelbräder kapas vinkelrätt och monteras dikt an mot varandra. Spikhålen förborras och bräderna skråspikas. Skarvar bör fördelas jämt över fasadytan.
Bild 3 och 4. Förvandringspanel har varit allmänt förekommande i slagregnsrika områden. Förvandringspanelen består av oprofilerade panelbräder som spikas i vertikal spikläkt. Panelen ger god luftning och enstaka panelbräder är enkla att byta ut.
Bild 5 och 6. Fjällpanel är i princip en enkelfalsad panel med triangulärt tvärsnitt och ett utseende som förvandringspanel men med en större anliggningsyta mot bärverket.
Bild 7 och 8. Falsad liggande panel är en "förbättring" av förvandringspanelen med ett ökat skydd mot vatten i fogarna. Falsen tjänar även som en styrning av panelbrädan vid monteringen.
Bild 9 och 10. Falsad enkelfas var tidigare relativt allmänt förekommande. Den ger en varierad fasad med större panelbredd och djupare fas med skuggspel mellan fals och utsida. Panelen är nu ganska ovanlig i Sverige.
Bild 11 och 12. Enkelfasspont är en vanlig paneltyp som i princip har samma utseende som den dubbelfalsade panelen.
Bild 13 och 14. Dubbelfasspont som är en vanlig profil för invändiga paneler kan med fördel användas även till utvändiga paneler. Till skillnad från den spontade spårpanelen saknar dubbelfassponten ett öppet spår mellan de fasade kanterna.
Bild 15 och 16. Stockpanel som är en hyvlad ytterväggspanel används ofta i fritidshus för att ge den karaktären av liggtimmervägg.
TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.
TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.
Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.
Stäng sajtkarta
Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.
Skicka pins
Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem
Du har nu skickat dina pins!
Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.