Fasader och väggstomme

Det innebär också att underhållsintervallet för träfasader skiljer sig mellan landets olika delar. Intervallet kan också vara olika i olika väderstreck.

Ibland krävs akut underhåll. Skadade, spräckta brädor kan enkelt bytas. Bortbrutna brädor bör snarast ersättas. I samband med fasadåtgärderna bör man passa på att åtgärda även andra yttre skador som uppkommit under driftskedet.

Ytterpaneler, foder och dylikt

Ytterpaneler av trä är det vanligaste fasadbeklädnadsmaterialet i Sverige. Av flera skäl handlar det oftast om hus med ett eller två våningsplan. Flera olika typer av utvändig träpanel finns. Känsliga punkter på en träfasad är eventuella skarvar samt anslutningar vid fönster och dörrar. Ändträytor är känsliga för uppfuktning och kräver därför regelbunden översyn.

• Uppåtvänt ändträ utomhus bör täckas av med dropplist och/eller plåtbleck. Plåtbleck bör regelbundet ses över så att de uppfyller avsedd funktion. I undantagsfall kan målning med linolje- eller alkydfärg accepteras på uppåtvänt ändträ.
• Nedåtvänt ändträ utomhus bör förseglas genom behandling med penetrerande grundolja eller träskyddsprodukt och grundfärg. Ändträbehandling är här väsentligare än snedsågning (så kallad droppnäsa). Om nederkanten av en panel ska snedsågas bör vinkeln mot horisontalplanet inte vara brantare (ungefär 15º) än att det går att grundmåla ändträet.

Färgskikt skyddar trävirket mot den nedbrytande UV-strålningen från solen samt i regel även mot uppfuktning. Undantag är slamfärger som ger ett färgskikt utan något nämnvärt fuktskydd.

Yttre påverkan varierar kraftigt mellan hus i inlandet och hus vid kusten. Även väderstrecken ger olika påverkan - en sydfasad är mycket hårdare utsatt för klimatets påverkan än de övriga fasaderna. Växlingar i fuktighet kan ge betydande fuktrörelser som i sin tur kan orsaka sprickor i träunderlaget och krackeleringar i färgskiktet.

Underhållsbehovet för olika ytbehandlingssystem varierar lika mycket som klimatet varierar. Det är viktigt att regelbundet se över målade eller på annat sätt behandlade ytor.

Rengöring av målade ytor

Fasader utsätts för hård nedsmutsning från luftföroreningar. Av tekniska och estetiska skäl kan utvändiga målade ytor behöva rengöras. Detta kan ske på olika sätt. I vissa fall kan man använda högtryckstvätt, men man bör vara mycket försiktig så att trävirket eller bakomliggande konstruktion inte tillförs mer fukt än att trävirket kan torka ut inför den förestående målningen. Att ta bort avlutade färgskikt med högtryckstvätt kan ge en träyta med utstickande fibrer. Ytan kan vara svår att måla om den inte slipas av innan.

Man bör regelbundet se över de målade ytorna för att upptäcka eventuell missfärgning, blåsbildning och sprickbildning. Trävirket ska vara fritt från röta och i möjligaste mån fritt från synlig missfärgande svamp (mögel- och blånadssvampar). Grova genomgående sprickor i trävirket är olämpligt målningsunderlag för täckande färg. Sådant virke ska därför bytas ut i samband med underhållsmålning. Springor, som släpper in fukt och som är omöjliga att "måla in", bör inte förekomma i en ytterpanel. Spik som krupit ut bör inte slås in i trävirket utan dras ut och ersättas med grövre eller längre, varmförzinkad spik, alternativt varmförzinkad eller rostfri kamspik.
 
När man har fastställt fasadernas status återstår att föreslå och vidta nödvändiga underhållsåtgärder.
 
Fasadutsmyckningar av trä bör underhållas samtidigt med ytterpanelen. Fönsterfoder kan även underhållas samtidigt med fönstren.

Väggstomme

Den vanligaste väggstommen i nyare trähus är en stomme av träreglar. Regelväggar används även i flervåningsbyggnader med betongstomme som icke bärande yttervägg (så kallad utfackningsvägg).

Känsliga delar av en träregelstomme är framförallt de nedre delarna, som står i kontakt med grundkonstruktionen.

Syllar ska vara fuktskyddade under hela sin bredd. Detaljer vid regelstommens anslutning mot grundkonstruktionen bör ses över särskilt noga om stommen har fasadbeklädnad av murverk. Då ska det finnas en luft- och dräneringsspalt bakom murverket.

Längst ned vid syllen ska det finnas ett fuktskydd som förhindrar att vatten, som trängt igenom murverket, tränger vidare in i trästommen.

Om man misstänker hög fuktbelastning vid syllen kan man utföra borrprov för att bestämma eventuell röta och mäta fuktkvot. Konstateras fuktskador eller rötskador måste detta åtgärdas. Rötskadat virke måste bytas ut.