Olika typer av utvändiga panelbrädor

Publicerad 2003-09-01

Uppdaterad 2019-01-16

Utvändiga panelbrädor ska skydda värmeisolering och stomme från regn och i viss utsträckning vind samt ge arkitektoniskt tilltalande miljöer. Med en träfasad är det lätt att vid behov byta ut vissa partier, att montera beslag, armaturer och dylikt, ta upp nya fönsteröppningar eller sätta in ventiler.

Utvändiga panelbrädor har oftast en finsågad sida eftersom målarfärg fäster bättre på en sådan yta. Virket är normalt gran eftersom gransplint tar upp vatten långsammare än furusplint och därmed ger en mer hållbar fasad.

Träpanel kan användas på nära nog alla typer av byggnader. Det finns vissa restriktioner och särskilda krav i flervåningshus. Den lokala byggnadstradition som utvecklades från 1800-talets slut gav en stor variationsrikedom på paneler. Exempel på mått och utseende hos några i dag vanliga paneltyper visas i tabellen.

Trä är det vanligaste fasadmaterialet i Sverige. Fasader i trä kan bestå av olika typer av ytterpanel i trä eller av träbaserade skivmaterial. Träbaserade skivmaterial till fasader på såväl småhus som större byggnader kan ge god hållbarhet, lågt underhållsbehov och i viss mån hindra brandspridning i fasaden. Skivmaterial i fasaden ger samtidigt möjligheter till arkitektoniskt intressanta lösningar.

Utvändiga panelbrädor

Träpanel kan användas som fasadbeklädnad på de flesta typer av byggnader. Det finns flera fördelar när det gäller byggnadsteknik, underhåll med mera. Med rätt konstruktiv utformning, ytbehandling och åtgärder för fukt- och brandskydd kan panelen få god hållbarhet. Det är också lätt att ändra utformningen av fasaden, att ta upp nya dörr- eller fönsteröppningar, sätta in ventiler eller montera armaturer. Om en fasad med ytterpanel av trä utsatts för klotter eller annan skadegörelse är det lätt att åtgärda genom att måla över utan alltför stora kostnader eller att byta ut vissa delar.

De arkitektoniska möjligheterna med olika typer av paneler – liggande, stående eller diagonalställda – eller kombinationer av paneler är stora. Spännande fasaduttryck kan också åstadkommas genom att man kombinerar paneltyper med andra träbaserade material eller med helt andra fasadmaterial. Genom olika val av ytbehandling och kulör kan man variera det arkitektoniska uttrycket ytterligare.

Stående panel

Lockpanel är den i dag vanligaste panelen i Sverige. Den är enkel att montera och den arkitektoniska utformningen kan varieras genom att man varierar bredden på bottenbrädor och lockbrädor. Även andra typer av stående panel förekommer som lockläktspanel, falsad och spontad panel och okantad panel.

Liggande panel

Liggande panel är lätt att applicera på ett vertikalt bakomliggande regelverk och det är förhållandevis enkelt att byta ut och reparera skadade partier. Tidigare hade riktningen på panelen större betydelse för hållbarheten och liggande panel har under de senaste årtiondena ansetts klara påverkan från regn sämre än stående panel. Men i dag vet man att det mer handlar om rätt utförande, att åstadkomma bra fuktskydd, god luftning med mera.

Diagonalställd panel

Utvändig fasadbeklädnad med diagonalställd panel har ingen egentlig tradition i Sverige. På senare år har dock denna typ av panel förekommit. Konstruktionsmässigt ställs högre krav på utförandet än för övriga paneltyper.

 

Paneltyper utvändigt - vanliga profiler och dimensioner

Mått anges i mm (tjocklek x bredd) och visar brädans totala bredd. Undersidan kan ha urfrästa spår för att motverka skevhet och sprickbildning. Panelprofiler som överensstämmer med svensk standard är markerade med *. Mörk färgmarkering i figurer anger finsågad yta och ljus färgmarkering anger rillad eller hyvlad yta.

Stående Liggande

Typ av utvändig panel

Ytterpanelbräda
16x70, 95, 120, 145
22x45, 70, 95, 120, 145, 170, (195)

Typ av utvändig panel

Förvandringspanel - princip för montering
22x70, 95, 120, 145, 170, (195)

Typ av utvändig panel

Spontad ytterpanel
22x120*, 145*


Typ av utvändig panel

Fjällpanel
22x120*

Typ av utvändig panel

Lockläkt
16x34, 45*
22x45

Typ av utvändig panel Enkelfasspont
22x95*, 120*, 145*

Typ av utvändig panel

Lockläkt Allmoge
22x45

Typ av utvändig panel

 

Stockpanel
22x120
28x145

Typ av utvändig panel

Dubbelfasspont
22x95*, 120*, 145*

Liggande limträpanel
25x225, 325

Typ av utvändig panel

Falsad spårpanel med fasade kanter
22x120*, 145*

   
 

Stående limträpanel
25x225, 325

   

Tabell 1. Vanliga profiler för och dimensioner på utvändiga panelbrädor.

Sammanfogning av panel

Profilerade utvändiga panelbrädor benämns i allmänhet efter det sätt som panelbrädorna sammanfogas. Med hjälp av de fyra beteckningarna fals, fas, spont och spår redovisas nedan panelbrädors utseende. När panelen är försedd med dubbla fasade kanter anges även detta. Exempel: Spontad spårpanel, falsad spårpanel, dubbelfasspont.

Fyra sätt att sammanfoga panelbrädor.
Bild 1. Fyra sätt att sammanfoga panelbrädor.

Materialval

Virket till utvändig panel ska helst vara av gran och fritt från röta och blånad. Enligt gängse sorteringsregler motsvaras detta av sort G4–2 eller bättre. Virket får inte heller ha mikrobiell påväxt eller smuts på ytan. På marknaden finns det även panel som sorterats och torkats med särskild hänsyn till de krav som ställs på en fasadpanel och som är tillverkningskontrollerad och märkt för spårbarhet enligt särskilda kvalitetssäkringssystem. Det finns också fingerskarvad panel som kan användas för att undvika skarvar, samt lamellimmade panelbrädor, så kallad limträpanel, som tillverkas i längder upp till sex meter.

Virkesytor som ska behandlas med täckfärg bör vara så färska som möjligt. Industriell grundning innebär att den färska yta som utgör ett gott underlag för täckmålning bevaras längre. Ytorna bör komma från torrklyvning, så kallad klyvvara, och inte från originalsågning. Torrklyvning innebär att plankor klyvs till brädor efter torkning till målfuktkvot 16 %. Originalsågade ytor går utmärkt att använda till slamfärger, men är sämre underlag för täckmålning med oljealkyder eller akrylatsystem.

Certifierad Målad Panel – CMP

För industriellt ytbehandlade panelbrädor finns branschstandarden Certifierad Målad Panel, CMP. Ytbehandlingsklasser enligt CMP-systemet uppfyller krav på grundmålning, mellanstrykning och slamfärgsmålning. CMP-godkända panelbrädor är tredjepartskontrollerade, är ytbehandlade med kvalitetssäkrade målningssystem och individmärkta för spårbarhet och förenklad slutbehandling.

Ytbehandlingsklasser enligt CMP-systemet är:

  • CMP-G: Grundmålade utvändiga panelbrädor som kräver två ytterligare behandlingar
  • CMP-G/M: Grundmålade och mellanstrukna utvändiga panelbrädor som kräver ytterligare ett lager färg

CMP-S: Grundmålade utvändiga panelbrädor med slamfärg som kräver ytterligare ett lager slamfärg

Virkeskvaliteten hos utvändiga panelbrädor inom CMP-systemet är av sort G4–2 eller bättre, med tilläggskrav gällande fuktkvot, temperatur, lagringstid, dimensioner, ytor, hörn, blånad och röta enligt CMP-systemets certifieringsregler.

Allmänna krav på virke till utvändiga panelbrädor

Virke till utvändiga panelbrädor ska ha en målfuktkvot som är högst 16 %. Detta gäller även impregnerat virke. Följande krav ställs på virke till utvändig beklädnad som ska målas:

  • Virket ska vara fritt från mikrobiella angrepp
  • Virket ska vara torrt vid målningstillfället. Ytfuktkvoten får högst vara 16 % i samband med målning
  • Träytan ska vara färsk.

Olika riktning på panelen

Riktningen på panelen hade tidigare större betydelse för hållbarheten. En kombination av stående och liggande panel är vanlig i äldre byggnader från 1880 till 1920. Orsaken är främst teknisk. Det var lättare att byta korta panellängder i sådana väggfält som var särskilt utsatta för slagregn eller kvarstående vatten, till exempel under fönsterpartier. Därför delades också träfasaderna in i väggfält med bröstningspartier som skulle vara lätt utbytbara. Dessa väggfält kunde vara såväl av stående som liggande panel. Paneltypen har blivit allt vanligare.

Diagonalställd ytterpanel förekommer, men har ingen egentlig tradition. Den har företrädesvis använts i bärande väggar som man önskat förstärka genom skivverkan. Då har man diagonalställd panel på väggens båda sidor. Den ena sidans panelriktning har varit vinkelrät mot den andra sidans. Behovet av diagonalställd panel av bärande skäl har i det närmaste försvunnit sedan skivbeklädnader med samma funktion börjat användas.

Diagonalställd panel har på senare år förekommit som fasadbeklädnad. Den ställer konstruktionsmässigt högre krav på utförandet än övriga paneltyper. Risken finns att vatten leds in i konstruktionen eller att vatten står kvar vid fogar med ändträ. Rätt utformad och med en i övrigt väl utformad vägg ger denna paneltyp en variation av panelarkitekturen.

I dag ger en tekniskt bättre uppbyggnad av luftning och vattenavledning lång livslängd och riktningen på panelen är därför inte lika betydelsefull. Val av ytbehandling har däremot stor betydelse för hållbarheten. Generellt kan sägas att underhåll av färgskikt eller annat ytskydd ska beaktas när man som projektör väljer utvändig beklädnad och ytbehandling. Möjligheterna att renovera ett fasadparti efter det att det blivit utsatt för skadegörelse eller klotter är viktiga att beakta i dag. Jämfört med andra fasadmaterial kan en träpanel målas om eller till och med ersättas utan alltför stora kostnader. Konstruktivt träskydd bör noga beaktas. Träpanel bör utformas så att avrinning av regnvatten underlättas.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Yrke/roll*

* Obligatoriska uppgifter

Vi värnar om personlig integritet vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt.
Genom att klicka på skicka lämnar du ditt samtycke.
Läs vår integritetspolicy.

På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan