Estetisk och gestaltningsmässig kompetens måste därför tillföras processen, såväl i de tidiga faserna av projekteringen som senare vid planering och detaljutformning. Viktigt är också att beständighet beaktas genom materialval, fundament med god stabilitet och genom underhållsrutiner som även omfattar estetiska aspekter.
Omgivning och trafik
Bullerskärmar måste utformas med hänsyn till trafiksäkerhet och landskapsbild. Huvudregel är att bullerskärmar bör utformas som en del av miljö och bebyggelse, och i mindre grad som en del av vägen. Det innebär att det behövs ingående analys av omgivningen med avseende på faktorer som bebyggelse, landskapsbild och vägrum.
För boende kan bullerskärmar skymma utsikten, men den medför också mindre störning ifrån trafiken. För vägtrafikanter kan en väg med bullerskärmar upplevas som en enformig korridor som minskar kontakt med omgivningen. För att inte inverka negativt på trafiksäkerheten bör därför långa bullerskärmar varieras i utseende och avstånd till vägen. Bullerskärmar nära vägen förstärker vägens linjära struktur och barriäreffekt. Om skärmen står nära vägen behöver den inte vara så hög, men den måste göras lång för att skärma av ljudet. Vid avskärmning av enstaka hus kan det vara bättre att ställa en hög och kort skärm närmare huset. Vid järnväg placeras ibland en mycket låg skärm alldeles invid spåret.
Bild 1. Skärm längs ena sidan av vägen.
Foto: Björn Egertz.
Bild 2. Väg med skärm på båda sidor. Skärmen har olika utformning i olika utbyggnadsetapper.
Foto: Martin Gustafsson.
Bild 3. Vid gott om utrymme kan bullerskärmen bli en del av landskapet med kullar och växter.
Foto: Martin Gustafsson.
Bild 4. Låg skärm nära järnväg.
Foto: Litto Bullerskydd.
Estetik och formgivning
Bullerskärmar är i allmänhet relativt dominerande inslag i miljön. Val av material, detaljutformning och kulörval är mycket viktigt för det helhetsintryck som bullerskärmar ger. Faktorer som anpassning till omgivning, landskap, vägrum samt behov att visuellt bryta upp skärmlängd är nödvändiga att beakta vid planering och projektering. Även lösningar baserade på glas kan bidra till att minska intryck av en dominerande skärm, och samtidigt ge bibehållen utsikt.
Viktigt är också att notera att en bullerskärm har två framsidor, en för trafikanter och en för boende – vilket bör påverka detaljutformning. För skärmar vid järnvägar har dock sidan mot tågtrafik mindre betydelse. På vägtrafikanternas sida bör bullerskärmar varieras men samtidigt ges en helhet och storskalighet för att trafikanterna inte distraheras. Trafikanterna rör sig fort och upplever inte detaljer i utformning. Detaljbearbetning är däremot viktig för boendesidan där man rör sig långsamt och nära skärmen. Väl genomarbetade lösningar för ändar och krön på bullerskärmar är avgörande för ett lyckat resultat.
Bild 5. Bullerskärm med variation i kulör och form.
Foto: Per Bergkvist.
Bild 6. Bullerskärm med glasad öppning.
Foto: Björn Egertz.
Bild 7. Bullerskärm med mörkare nedre del minskar upplevelse av skärmens höjd. Horisontell panel ger också randning i längsled.
Foto: Martin Gustafsson.
Bild 8. Bullerskärm som på boendesidan försetts med spaljé.
Foto: Martin Gustafsson.
Bild 9. Bullerskärm som på boendesidan fått mönster genom att reglar målats i annan kulör.
Foto: Martin Gustafsson.
Bild 10. Bullerskärm med samma utseende längs vägen.
Foto: Martin Gustafsson.
Bild 11. Bullerskärm med variation längs vägen.
Foto: Martin Gustafsson.
Bild 12. Bullerskärm med olika utseende för olika tomter.
Foto: Martin Gustafsson.
Vegetation längs bullerskärmar
Vegetation i anslutning till bullerskärmar har stor betydelse för hur de upplevs av trafikanter och kringboende. Den har däremot liten betydelse för ljuddämpning. Vegetation kan minska den dominans som en skärm får i vägrummet.
Beroende på klimatförhållanden kan skärmen komma att döljas mer eller mindre efter ett antal år.
Bild 13. Plantering framför lutande skärm med glasad överdel.
Foto: Martin Gustafsson.
Bild 14. Rödmålad skärm inbäddad i grönska.
Foto: Martin Gustafsson.
Bild 15. Rödmålad bullerskärm bakom träd och buskar.
Foto: Martin Gustafsson.
Nivåskillnader
Nivåskillnader som beror på att marken lutar längs skärmen, eller att skärmhöjden behöver varieras av akustiska skäl, kan tas upp på olika sätt. Skärmens övre kant bör i huvudsak följa vägens höjd medan dess undre kant följer terrängen. Särskilt intill äldre bebyggelse, där marknivåerna behålls, är en anpassning av skärmhöjd till den befintlig terräng nödvändig.
Det vanligaste och enklaste sättet att ta upp nivåskillnader är genom trappning av skärmens över- och underkant. Vid höga trappningar används därför med fördel sockel av betong, som klarar större höjdskillnader än andra tekniska lösningar. Vid måttliga lutningar passar oftast trappning bäst, men vid stark lutning kan ett lutande krön ge ett lugnare intryck.
Bild 16. Bullerskärm i terräng med stark lutning.
Foto: Per Bergkvist.
Bild 17. Trappning av överkant i anslutning till glasad öppning.
Foto: Martin Gustafsson.
Riktningsändringar
Riktningsändring görs i allmänhet i anslutning till stolpar. Små förändringar av riktning, som när skärmen följer vägen genom landskapet, kan oftast tas upp utan särskilda åtgärder. Vid hörn, särskilt om vinkeln inte är rät, krävs en väl genomarbetad teknisk lösning för att undvika anpassningsarbete på plats och skärmelement med speciella mått och speciell utformning.
Bild 18. Bullerskärm som svänger längs vägen.
Foto: Björn Egertz.
