Skärmens utformning

Publicerad 2003-09-01

Uppdaterad 2019-01-17

Bullerskärmar av trä kan utformas på många olika sätt och ges estetiskt tilltalande ytstrukturer, kulörer och mönster. Material i skärm har mindre betydelse från akustisk synpunkt. Det viktigaste är att skärmen är tät, eftersom springor påverkar skärmarnas bullerdämpning.

Skärmar av trä kan utföras med stående eller liggande panel. De kan byggas av skivor eller plankor och de kan vara enkla eller dubbla. Vid större avstånd mellan stolparna krävs ett horisontellt bärverk av reglar.

Skärmens överkant kan med fördel täckas med en lutande bräda som leder av vatten. Skulle den skadas av röta är den lätt utbytbar. Det är emellertid bättre att ha ett beslag av plåt.

Reglar

Till reglar väljs konstruktionsvirke. Till lågt belastade virkesdelar behövs dock inte konstruktionsvirke.

Vid stående panel med tillräcklig tjocklek, kan det räcka med en horisontell regel i överkant och en i underkant. I andra fall behövs flera horisontella reglar för att bära mellan stolparna. Vid liggande panel eller skivbeklädnad monteras vertikala reglar på lämpligt avstånd för beklädnaden mellan reglar i över- och underkant.

De horisontella reglarna bör helst förses med avtäckning. Den övre horisontella regeln skyddas enkelt med en avtäckning eller offerbräda vid skärmens överkant, medan de undre är svårare att skydda. De bör då utföras på ett sådant sätt att de får god avrinning och luftning. De uppåtvända ytorna på de horisontella reglarna ska utföras med viss lutning för att underlätta avrinning av regn- och smältvatten.

Paneltyper

Avgörande för val av paneltyp till bullerskärmar är de estetiska effekter och det formspråk som eftersträvas. Skärmens konstruktiva uppbyggnad och paneltyp bör dock anpassas till varandra.

Skärmar med bärande horisontella reglar och stående träpanel är vanligast. En skärm kan även utformas som ett skiftesverk, det vill säga med liggande spontade plankor som träs ner i spår i stolparnas sidor. Det är då viktigt att tänka på att plankornas tjocklek och bredd varierar med årstiden. Stolpar bör därför förses med väl tilltagen bredd på spåren och spontat virke bör ha väl tilltagen not och fjäder. Varje planka bör fixeras i stolparna i höjdled så att inte hela traven rör sig upp och ner under året. Det finns annars risk för att någon planka hakar upp sig och skärmen blir otät.

Stående panel brukar anses bättre än liggande med hänsyn till hållbarheten. Vatten blir inte liggande kvar i horisontella ojämnheter och sprickor som kan förekomma på liggande plankor. Liggande panel har dock flera påtagliga fördelar vid slagregn gentemot stående. Det är också enklare att byta ut en liggande planka i väggens nedre del än att åtgärda skador i nedre änden på stående panel.

Lockpanel är vanligast vid bullerskärmar. Den får med tiden springor mellan plankorna som förutom att släppa igenom ljud släpper igenom och håller kvar vatten. En springas vidd på ett par millimeter är tillräckligt stor för att släppa igenom vatten och för liten för att underlätta uttorkning. Vatten sugs in i den obehandlade baksidan på lockbrädan. Stora överlapp är ogynnsamma eftersom de försvårar uttorkningen om fukt har trängt in.

Stående panel med lockläkt är något bättre än lockpanel från täthetssynpunkt, men stående spontad panel är allra bäst. Den behåller sin täthet och de springvidder som de utformats för. Mellan brädor i falsade paneler finns springor som varierar med utformning och årstid.

Skärmens utformning
1. Falsad panel.
2. Lockpanel.
3. Spontad panel.
4. Spontad panel med lockläkt.
Bild 1. Exempel på stående paneler till bullerskärmar.

Bild 2. Plank med stående panel. Foto: Per Bergkvist.

Bild 3. Skärm utförd med liggande panel under uppförande. Foto: Martin Gustafsson.

Panelvirke

Virke till skärmens panel ska väljas främst med hänsyn till skärmens livslängd, funktion och utseende. Hållfastheten är oftast mer än tillräcklig. Panelvirke ska vara fritt från röta, blånad, mikrobiell påväxt och annan missfärgning.
Hanteringsskador som försämrar skärmens funktion och insektsskador godtas inte. Fastsittande kvistar kan accepteras, urfallna hörnkvistar kan accepteras endast om de inte påverkar skärmens täthet. Genomgående sprickor och hörnsprickor godtas inte.

Panel sågas i regel av gran. Impregnerad furu har till skillnad mot gran längre livslängd.

Panel till husfasader sågas oftast från stockens centrumutbyte. Sprickor uppstår i större omfattning på den i stocken utåtvända sidan (splintsidan) än på den sida som är vänd mot stockens mitt (kärnsidan). Därför vänds kärnsidan helst utåt/uppåt i en träkonstruktion utomhus. Kravet att vända virke med kärn- eller splintsidan åt ena eller andra hållet är dock oftast inte praktiskt möjligt att uppfylla vid skärmar, bland annat därför att skärmarnas riktning kan växla.

Formen på virkets tvärsnitt förändras på grund av olika svällning eller krympning längs respektive tvärs årsringarna samt på grund av skillnaden i fuktkvot på virkets båda sidor. Virke kupar sig när fuktkvoten ändras. Under årets lopp kan bredden på ett virkesstycke i ogynnsamma fall ändras upp till ± 2 mm per 100 mm bredd.

Virket till bullerskärmar får inte vara för brett och tunnt. Ju bredare virke, desto större tjocklek behövs. Vanligtvis anges 120–195 mm maximal bredd och minst 22–34 mm tjocklek. Virke ska vara av sort G4–1 eller bättre.

Virke i skärmar torkas lämpligen till målfuktkvot 16%. För att undvika problem vid tillverkning av skärmar och senare med deras täthet, ska deformationsfel som flatböj, kantkrok, skevhet och kupighet begränsas. Vilka krav som ska ställas beror på virkestyp och -dimension.

Montering av panel

Virkets fuktkvot vid montering bör inte vara för låg eller för hög. 15–18 % svarar väl mot vad som kommer att gälla när panelen är uppsatt. Vid högre fuktkvot är det risk för springor och sprickor när panel torkar ut, vid lägre fuktkvot finns det risk för sprickor i samband med montering.

Vanligtvis används spik som fästdon. Spikning utförs i allmänhet med varmförzinkad trådspik eller panelspik. Till impregnerat virke ska spik av rostfritt stål A2 eller A4 användas. Spikning ska utföras på ett sådant sätt att virket tillåts svälla och krympa. Spikar ska inte slås i för nära kanter och virkesändar och inte genom två virkesstycken som genom detta hindras att röra sig fritt. Enkelspikning ska eftersträvas. Vid dubbelspikning ska hänsyn tas till svällning och krympning hos virket. Avstånd mellan spikar och till virkesände samt när förborrning krävs återfinns i Eurokod 5.

Panel kan också monteras med skruv. Skruv sitter fast i underlaget betydligt hårdare än spik. Skruvskallar ska ha tillräcklig storlek för att inte dras in i virket när brädor sväller. Med borrande skruv är risken för sprickor liten, även vid litet avstånd till virkesände. Med skruv kan panelvirke lättare demonteras utan att skadas.

Den smala spalten mellan reglar och panel är känslig, vatten kan lätt tränga in men endast med svårighet torka ut. Panel ska helst monteras med till exempel distansbrickor mot reglar på ett sådant sätt att en spalt större än 5 mm bildas. Om inte virke kan säkerställas vara torrt med konstruktivt träskydd, kan det vara lämpligt att använda impregnerat virke i träskyddsklass NTR/AB.

Anslutning till stolpe

Anslutningen mellan stolpe och skärm är känslig för skärmens funktion. Det finns risk för att springor uppstår med tiden till följd av rörelser i mark och skärmkonstruktion.

Genom att fästa skärmelementen på ömse sidor av stolpen kan denna risk elimineras. Elementen kan överlappa varandra vid stolpen som döljs av täckbrädor på sidorna. Lösningen är tolerant mot sättningar och klarar måttliga längdavvikelser på skärmelementen.

Bild 4. Anslutning med överlappande skärmelement.

Ljudabsorbenter

Ljudabsorption kan åstadkommas med träullsplattor, skivor av mineralull, lättklinkerbetong eller andra typer av absorbenter. Absorberande material kan genom sin porösa struktur vara ömtåliga för bland annat väder, vind och smuts.

Absorbenter med porös struktur är benägna att ta upp och hålla kvar vatten. För trävirket i skärmarna är detta till nackdel. För att inte angripas av röta ska virket hållas torrt. Absorbenter ska därför skyddas mot nederbörd och placeras så att de inte ligger an mot träet, så att det har möjlighet att torka ut.


1. Tät panel som hindrar ljud från att passera genom skärmen. En ytvikt på 15 kg/m2 är i regel tillräcklig.
2. En tunn skiva som ökar ytvikt och säkrar täthet är till fördel.
3. En mineralullsskiva med 50 mm tjocklek och cirka 100 kg/m3 densitet, placerad med en luftspalt mot den täta skärmpanelen, ger hög absorption samt minskar transmission vid höga frekvenser.
4. Mekaniskt skydd för ljudabsorbenten.

Bild 5. Principiell uppbyggnad av en ljudabsorberande bullerskärm i trä.

Bild 6. Exempel på skärm med ljudabsorbent av mineralullsisolering innanför polyesternät och träribbor.
Foto: Björn Egertz.

Skivmaterial

Cementbundna skivor

  • Skivor av fibercement kan användas som beklädnad eller vid anslutning av skärm mot marken. Fibercementskivor finns i tjocklek 4–18 mm, densitet är 1 600 kg/m3. De tillverkas av cement, marmormjöl, cellulosa eller polypropenfibrer samt vattenavvisande medel. Färgen är grå men skivorna kan målas.
  • Träullsplattor består av cementbunden träull. Tjocklek är 30–150 mm. Plattor kan kapas med vanlig såg, spikas, skruvas och målas. Plattorna används som ljudabsorbenter.

Mineralullsskivor

  • Skivor av mineralull används som ljudabsorbent. Tjocklek 50 eller 100 mm är typisk för en stenullsskiva med densitet 100 kg/m3. Skivans yta bör skyddas med nät eller fiberduk mot åverkan och smådjur.

Plywoodskivor

  • Tunna skivor av plywood kan användas som komplettering till paneler för att skärmen ska bli tät. Tjock plywood klarar ensam erforderlig ljudisolering.
  • Plywooden ska vara avsedd för utomhusanvändning. Den kan vara färdigbehandlad vid fabrik eller ytbehandlas som annat trävirke. Särskilt kanterna bör skyddas.

Skivor av glas

  • Glasade partier i bullerskärmar kan ha stor betydelse för kontakt mellan boende och trafikanter. Nackdelar med glas är att det är ömtåligare än andra skärmmaterial, det är dyrare och kan ge störande reflexer. De glasade ytorna inbjuder till skadegörelse och kräver större underhållskostnader än övriga ytor. Densitet för vanligt glas är 2 500 kg/m3.
  • Härdat glas motstår bäst de påfrestningar som glaset utsätts för i bullerskärmar. Det härdade glaset har en hållfasthet som är 6–8 gånger större än för vanligt glas. Tjocklek bör vara 8 eller 12 mm beroende på format och belägenhet. Vid den termiska härdningen ges glasets ytskikt tryckspänningar och kärnan dragspänningar. Glaset brister momentant och sönderdelas då i små fragment. Man slipper skärskador trots att det går sönder. Det härdade glaset kan inte bearbetas. Det måste därför beställas från tillverkaren med exakta mått och med eventuella håltagningar.
  • Laminerat glas består vanligen av två glasskivor med en mellanliggande plastfilm. Det spricker som vanligt glas men hänger samman när det går sönder och risken för skärskador är därför minimal. Det är mycket svårt att forcera.
  • Akrylglas och polykarbonatglas är plastmaterial som kan bearbetas med skärande verktyg och limmas. De är mjukare än vanligt glas och kan därför repas och med tiden bli matta. Slipande rengöringsmedel eller lösningsmedel får inte användas. Densitet är 1 200 kg/m3. Klart akrylglas släpper igenom 92 procent av ljuset. Polykarbonatglas har mycket hög hållfasthet och en ljusgenomgång av 80–90 procent beroende på tjocklek.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Yrke/roll*

* Obligatoriska uppgifter

Vi värnar om personlig integritet vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt.
Genom att klicka på skicka lämnar du ditt samtycke.
Läs vår integritetspolicy.

På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan