Vid olyckstillfällen som brand, påkörning eller annan skada på en byggnadsdel ska stagningen fungera tillräckligt länge så att möjlighet till utrymning finns.
Till olyckslaster hör också laster från jordbävningar som finns i många länder men som inte behöver beaktas i Sverige.
Här redovisas endast anvisningar för vindstagning av enplansbyggnader och framför allt hallbyggnader.
Hallbyggnader har i regel inga invändiga bärande väggar som kan ta hand om stagningen utan dessa byggnader måste ha stagning i både yttertak och -väggar.
Inspända limträpelare i långsidesväggar gör att byggnaden är stagad i den ena huvudriktningen och vindkryss i taket mellan två stycken primärbalkar av limträ samt vindkryss i långsidesväggarna mellan två stycken primärpelare av limträ gör att byggnaden är stagad i den andra huvudriktningen. I långa byggnader, exempelvis 40 m eller längre, kan det krävas vindkryss i flera stomfack.
Bärande trapetsprofilerad plåt som sekundärbärning mellan takstolar av limträ kan oftast utformas så att plåten bildar en styv skiva. Skivan överför de horisontella lasterna ut till vindkryssen i både långsides- och gavelväggar.
Dimensionering och ritningar för plåtmontaget och dess infästningar utförs oftast av plåtleverantören, då lösningarna varierar beroende på tillverkare.
Alternativ med vindkryss i takkonstruktionen som omfattar hela byggnaden är en lösning som förekommer, men redovisas inte i Planering och montage av limträkonstruktioner.
