Det bör också påpekas att det finns fler organiska material i en stomme som är minst lika fuktkänsliga – till exempel gips (ytpapp) och isolering (bindmedlet).
Småhus
För småhus har en dominerande teknik utvecklats för att säkra byggnaden mot regn under byggtiden genom att använda en prefabriceringsnivå och produktionsmetod som medger montage till tätt tak på en dryg halv dag. Med en sådan prefabriceringsnivå brukar inga särskilda åtgärder behöva vidtas för väderskydd. Förberedelserna måste dock säkerställa att grundplattan är torr samt att de delar av element och grundplatta där monteringsarbete inte pågår är täckta vid regn. Del av stommen får absolut inte lämnas öppen utan täckning över natten. Det mest utsatta materialet i prefabelement är gipsskivan om sådan är monterad på insida vägg.
För platsbyggda småhus brukar inte täckning ske under den period då stommen byggs och taket inte är färdigställt. Man applicerar då normalt inte heller någon skivbeklädnad eller ytterpanel på byggnaden. När taket är färdigställt är hela byggnaden öppen för uttorkning, och eventuell uppfuktning under byggtiden kan torka ut. Om uppfuktning har skett och stommen inte hinner torka ut tillräckligt snabbt finns risk för mögelpåväxt. Det är därför viktigt att inga skivor eller paneler sätts upp förrän stommen torkat ut. Vid temperaturer kring 15-20 °C kan dock tidsmarginalerna för en uttorkning vara små. Därför bör alltid fuktkvoten dokumenteras och jämföras med de kritiska nivåer som finns för mögelpåväxt.
Flerfamiljshus och andra större byggnader
När det gäller hallbyggnader och flerfamiljshus blir både byggtiden längre och exponeringen för vind och regn större. För dessa hus måste principen för väderskydd vara en integrerad del av planeringen.
Principiellt finns det fyra möjliga lösningar att genomföra produktion av högre trähus på ett fuktsäkert sätt. Alla har tillämpats i olika projekt.
- Res en ren fuktskyddad stomme utan skivskikt och isolering och anbringa takkonstruktionen. Metoden används normalt vid hallbyggnader av limträ. Färdigkonfektionerade balkar och pelare oljas, vaxas eller grundmålas före leverans. Inklädnad med plast förekommer som alternativ men är svårt att bibehålla tät.
- Bygg huset så att du alltid monterar på taket samma dag. Att bygga högre hus under tak på en dag är bara möjligt med hög prefabriceringsnivå (volymelement). 4-vånings flerbostadshus kan byggas på detta sätt om planlösningen medger sådan uppdelning. Alternativet med ett förtillverkat takelement som läggs på vid arbetsdagens slut även om byggnaden inte nått full höjd har även förekommit.
- Täck in hela arbetsplatsen med tält. Det finns flera system och metoder för att täcka arbetsplatsen eller huset med tält eller rullbara presenningar. De fungerar utmärkt men kostar också en del att använda. Det är därför viktigt att alla fördelar med ett så omfattande väderskydd tas tillvara.
- Minimera vattenbelastningen och bygg så att huset kan torka upp om det blivit nerfuktat. Att minimera vattenbelastningen och att bygga så att uttorkning kan ske under kontrollerade former är sannolikt den mest använda lösningen. Men samtidigt är det den lösning som kräver mest uppföljning och kvalitetssäkring för att fungera. Ett exempel på hur man kan göra vid större byggnader är Trähus 2001.
Se föreläsning:
"Behövs väderskydd under montage av limträ- och KL-träkonstruktioner?", Per Karnehed, Fukt- och energiexpert, Karnehed Design & Construction AB. Från Ingenjörsmässigt byggande i trä, Stockholm 13 november 2018.
Trähus 2001 – erfarenheter
Trähus 2001 utfördes med låg prefabriceringsnivå – utan isolering i väggarna. Väggelementen tillverkades i en fältfabrik och bestod endast av regelstomme och skivmaterial på en sida. Ytterväggarna hade gips av utvändig kvalitet monterad på utsidan. Inga fönsteröppningar var upptagna vid montaget utan öppnades först sedan takkonstruktionen var tät. Innerväggarna hade plywoodskiva monterad på en sida.
Bjälklagen prefabricerades och byggdes helt täta. I trapphus, hisschakt och övriga schakt insattes blindelement så att inga vertikala genomgående öppningar stod öppna. Varje bjälklag tätades i skarvarna men helt täta blir de inte.
Nederbörd stannade i huvudsak kvar på bjälklaget som var tillverkat med elementstora spånskivor av V313-kvalitet i två lager – genom dem trängde ingen fukt. I skarvarna kunde däremot lite vatten läcka igenom.
Varje bjälklag fungerade som ett provisoriskt tak. Det lilla som läckte igenom sögs omgående upp på nästa bjälklag med våtdammsugare – vattnet på bjälklaget sopades ut över kanten. Två våningar ner från arbetsytan startade avfuktning och upptorkning. Denna pågick till mätningar i kritiska snitt (syllen) visade under 18 % fuktkvot både på ytan och inne i reglarna.
Här visas exempel på tekniker för väderskydd för större byggprojekt, flerfamiljshus och liknande. De har alla det gemensamt att tillvägagångssättet måste vara planerat från början.
Vertikal etappindelning
Denna metod tillämpas ofta vid volymhusprojekt där man klarar att montera en del av en 4-våningsbyggnad på en dag och lägga på ett förtillverkat tak före arbetsdagens slut. Metoden kräver viss monteringsflexibilitet eftersom man ogärna monterar en regnig dag.
Bild 1. Foto: Hans-Eric Johansson.
Förtillverkade taktäckningar
Förtillverkade taktäckningar – permanenta eller provisoriska – är en annan metod som har använts både för volymelement och för planelementmontage. Här är man mer oberoende av monteringsordning men påverkas av byggnadens planmått. Utrymmen krävs också att ställa ner taksektionerna på marken under fortsatt montagearbete med stommen.
Bild 2. Foto: Skanska.
Täta mellanskikt/bjälklag
Detta är en metod som framförallt tillämpas vid byggande med öppna element (utan isolering) där det är möjligt att torka ut eventuellt nedfuktade delar av stommen före inbyggnad. Metoden kräver stor noggrannhet och omfattande fuktkontroll. Det tätade bjälklaget (här tejpade spånskivor typ V313) stoppar det mesta av regnet på aktuellt arbetsbjälklag. Bjälklaget är därför i byggskedet helt utan öppningar – även schakt och trapphus är provisoriskt igenbyggda. Ytvattnet rakas ut från bjälklaget. Våningsväggar står på neoprenemellanlägg. I våningen under används våtdammsugare för att ta upp eventuellt nedträngande vatten genom skarvarna. Avfuktare sätts in så fort utrymmet är inbyggt. Som framgår av bilden är blivande fönsteröppningar igensatta och ingen isolering finns i elementen. Kontroll med fuktmätning måste ske i syllar före inbyggnad av väggen – rekommendationen var att fuktkvoten skulle understiga 18 %.
Bild 3. Foto: Hans-Eric Johansson.
Inklädnad av hela blivande byggnaden
Detta är en lösning som började användas av flera byggföretag efter 2000 års extrema fuktsommar och några uppmärksammade byggprojekt med fuktskador i utfackningselement. Utvärderingar har dock visat att metoden är kostsam och att logistiken påverkades negativt.
Bild 4. Foto: Hans-Eric Johansson.
Våningshöga tält
Våningshöga tält för arbetsytan är en lösning där tälten successivt hissas uppåt och är skjutbara över varandra så att man kan öppna för montage och inlyftning av material.
Bild 5. Foto: Hans-Eric Johansson.
Integrerat lyfthjälpmedel
För större byggarbetsplatser finns det väderskyddslösningar med integrerade lyfthjälpmedel, en lösning som ger mycket effektiva och goda förutsättningar för ett kvalitetssäkrat byggande.
Bild 6. Väderskydd med integrerat lyfthjälpmedel. Foto: Anders Gustafsson.
Flyttbara delar
Det finns olika alternativa lösningar för tält. En del är enkla flyttbara tält, vissa typer kan dras fram och tillbaka på bjälklaget, vissa typer är också uppdelade i flera delar som kan skjutas in i varandra.
De olika metoder för fuktskydd som visats här kan kombineras med varandra samt med extra skydd av speciellt utsatta delar av byggnaden/elementen. Ett exempel är väggelement med heltäckande inklädnad av plast som sitter på tills taket är tätt. Samma lösning har använts med gott resultat för volymelement.
Utomlands används flera andra metoder. Utveckling av nya metoder pågår också som till exempel miljövänliga behandlingar av trä med som hindrar vattenupptagning i ytskiktet. Det bör dock återigen påpekas att även de övriga materialen i en yttervägg måste fuktsäkras.
Bild 7. Väderskydd med flyttbara delar. Foto: Håkan Johnsson.
