Svenskt Trä Logo

3.1.4 Dimensionerande bärförmåga och styvheter

Publicerad 2017-07-07

Dimensionering i brottgränstillstånd

Dimensionerande bärförmåga i brottgränstillståndet bestäms med utgångspunkt från ett dimensionerande hållfasthetsvärde. Detta beräknar man genom att modifiera det karakteristiska värdet fk med kmod beroende på lastvaraktighets- och klimatklass och med partialkoefficienten γM för osäkerhet i materialet:

3.2  \({f_{\rm{d}}} = \frac{{{k_{{\rm{mod}}}} \cdot {f_{\rm{k}}}}}{{{\gamma _{\rm{M}}}}}\)

där:

fk är karakteristiskt hållfasthetsvärde.
kmod är en modifikationsfaktor med hänsyn till klimatklass och lastvaraktighet, se tabell 3.3.
γM är en partialkoefficient för materialegenskaper, se tabell 3.2.

 

 

 

Modifikationsfaktorn kmod bestäms med utgångspunkt från lastvaraktigheten hos den kortvarigaste lasten i den dimensionerande lastkombinationen. Karakteristiska grundvärden på hållfasthet liksom omräkningsfaktorer för olika fall anges i gällande normer och standarder.

Dimensionering i bruksgränstillstånd

Vid dimensionering i bruksgränstillståndet ska det visas att konstruktionen har tillräcklig styvhet för att inte obehagliga svängningar eller deformationer som nedsätter byggnadsdelens funktion ska uppkomma. Styvheten hos skivor och plattor av KL-trä påverkas av flera faktorer, såsom belastningens varaktighet och materialets fuktkvot och temperatur.

Vid dimensionering för deformationer beaktar man ovanstående genom att justera styvhetsvärdena med hänsyn till klimatklass. Eftersom man normalt är mer intresserad av en korrekt uppskattning av deformationens storlek än av ett värde som med viss sannolikhet ligger på säkra sidan används styvhetsvärden motsvarande medelvärdet vid beräkningar i bruksgränstillstånd.

I Eurokoderna anges att vid lastfall som består av flera laster med olika varaktighet, beräknas deformationen som summan av de olika lastdelarnas deformationsbidrag. Vart och ett av bidragen beräknas med de materialvärden som motsvarar respektive lastdels varaktighet.

Dimensionerande materialvärden i bruksgränstillståndet erhålls genom att först justera värdet för till exempel elasticitetsmodulen med hänsyn till klimatklass. Därefter dividerar man resultatet med partialkoefficienten γM för osäkerhet i materialet. Normalt sätts γM = 1,0 vid dimensionering i bruksgränstillståndet.

Vid beräkning av deformationer i bruksgränstillstånd för bärverk som består av delar eller komponenter med olika tidsberoende bör medelvärdet på den slutliga elasticitetsmodulen, Emean,fin, skjuvmodulen, Gmean,fin, och förskjutningsmodulen, Kser,fin, beräknas med hjälp av följande uttryck:

3.3  \({E_{{\rm{mean}},{\rm{fin}}}} = \frac{{{E_{{\rm{mean}}}}}}{{\left( {1 + {k_{{\rm{def}}}}} \right)}}\)

3.4  \({G_{{\rm{mean}},{\rm{fin}}}} = \frac{{{G_{{\rm{mean}}}}}}{{\left( {1 + {k_{{\rm{def}}}}} \right)}}\)

3.5  \({K_{{\rm{ser}},{\rm{fin}}}} = \frac{{{K_{{\rm{ser}}}}}}{{\left( {1 + {k_{{\rm{def}}}}} \right)}}\)

där:

Emean är elasticitetsmodulens medelvärde.
Gmean är skjuvmodulens medelvärde.
Kser är förskjutningsmodulen.
kdef är en modifikationsfaktor för krypdeformation som tar hänsyn till klimatklass.

TräGuiden är den digitala handboken för trä och träbyggande och innehåller information om materialet trä samt instruktioner för byggande med trä.

På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok