Svenskt Trä Logo

Underlag av träpanel – faltak

Principlösning

Publicerad 2011-08-25

Uppdaterad 2020-10-30

3D-ritning

Förklaring

  1. Takstol.
  2. Inbrädning av underlagsspont sort G4–3 eller bättre, tjocklek ≥ 20 vid ≤ 1200
    centrumavstånd mellan takstolar eller takreglar (VB2052).
    Åtgång:11,1 m/m2 takarea vid bredd 95 på brädor.
  3. Byggpapp YEP 2500.
  4. Fotplåt.
  5. Ströläkt av virke 25x48
    sort G4–2 eller bättre (VB1104). Åtgång: 1,8 m/m2 takarea vid centrumavstånd ≤600.
  6. Bärläkt av
    virke 25x75  eller enligt dimensionering, sort G4–3 eller bättre (VB0510).
    Åtgång: 1,5 m/m2 takarea vid centrumavstånd ≤1000.
  7. Takbrädor (falor) med tjocklek minst 22
    och bredd 145, sort G4–2 eller bättre (VB2304). Åtgång:11 m/m2 takarea.
  8. Remsa av byggpapp YEP 2500.

Tekniska data

Egentyngd hos ett trätak med taktäckning av brädor (falor) är cirka 0,75 kN/m2 takarea (inklusive bärverk, undertak, tätskikt, ströläkt och bärläkt).

Faltak av barrträ – i regel furu – med tjocklek ≥ 22 mm uppfyller brandklass BROOF (t2). Faltak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag.
Vid krav på brandklassning ska luftspalt under brädorna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar. Faltaksbrädor av brandimpregnerat trä kan med fördel användas.

Råd och anvisningar

Yttertaksbräder (falor)

Takbrädor (falor) har traditionellt använts till tak på många byggnader, bland annat på Gotland. Takbrädor läggs i två lager, med under- och överbräda, hur tätt har berott på tillgång och tradition. Träslag till takbrädor har traditionellt varit kärnfuru och takbrädor har ofta bestrukits och underhållits med trätjära. Virke ska helst vara tätvuxet, rakt och kvistfritt, eller motsvarande sort G4–2 eller bättre, alternativt impregnerat. Målfuktkvot ska vara ≤16 % i samband med montering. Sågsnitt och spikhål bör penslas med grundolja.
Det finns olika trämaterial till brädtak (faltak):

  • Traditionella yttertaksbrädor av furukärnved (90–100 % kärnved), skyddsbehandlade med trätjära cirka vart 4–5 år. Alternativt kan faltaksbrädor ytbehandlas med järnvitriol.
  • Impregnerad furu i träskyddsklass NTR AB mot röta och insekter, torkas till målfuktkvot 16 % innan montering för att undvika sprickor. Brädorna kan ytbehandlas och underhållas med penetrerande träolja eller trätjära alternativt ytbehandlas med järnvitriol.
  • Impregnerad furu i träskyddsklass NTR A eller NTR AB kombinerad med industriell oljeimpregnering, för att få skydd mot röta och även minskad risk för sprickbildning. Olja kan infärgas industriellt för att för att ge träet önskad kulör och UV-skydd.
  • Brandimpregnerat trä i Bruksklass EXT enligt SIS/CEN/TS 15912.
  • Lärkkärna, av till exempel sibirisk lärk, används oftast obehandlad, men kan ytbehandlas med järnvitriol för att få gråaktig kulör, alternativt ytbehandlas och underhållas med penetrerande träolja för att motverka sprickbildning och uttorkning.

Brädornas tjocklek bör vara minst 22 mm och vanligaste dimension är 22x145 mm. För bredare brädor bör tjockleken ökas. För att dräneringsspår (vattrännor) ska få plats bör brädor inte vara smalare än 70 mm. Vattrännor brukar utföras på brädans kärnsida som oftast vänds uppåt. Brädor kan levereras färdigkapade eller i fallande längder, cirka 3 – 6 m.
Brädor kan utföras av fingerskarvat virke för att få stora längder. Ena sidan på brädor är vanligen finsågad och den andra hyvlad. Såväl underbrädor som överbrädor bör ha två spår som fungerar som kapillärbrytande och dränerande. Spåren bör vara cirka 4 x 8 mm, alternativt 10 mm diameter och de bör vara placerade cirka 10 mm in från brädans kant, se nedanstående Bild1.

Principlösning Bräda med dräneringsspår
Bild 1. Bräda med dräneringsspår.

Livslängden är minst 25 år för brädtak av impregnerat virke, något kortare för kärnvirke av furu eller lärk, samt något längre för impregnerat med industriell oljebehandling. Livslängd beror givetvis på utförande och underhåll.

Montering av yttertaksbrädor (falor)

Såväl under- som överrädorna bör monteras med märgsida (kärnsida) uppåt. Underbrädor ska ha dräneringsspår på ovansidan. Om dräneringsspår finns på ena flatsidan monteras underbrädorna med spåren uppåt. Överbrädan monteras i regel också med spåren uppåt, men det förekommer också att de läggs med spåren nedåt.
Dräneringsspår ska samla upp vatten som kommer in mellan under- och överbräda. Brädor med sprickor bör inte användas i samband med montering. Yttertaket ska konstrueras på ett sådant sätt att luftning sker och eventuell fukt kan avdunsta.

Principlösning Kupning vid montering


Bild 2. Kupning. Den vänstra bilden visar kupning vid alternativ montering medan den högra bilden visar kupning vid traditionell montering.

Det vanligaste är att takbrädorna spikas fast med trådspik. Vid spikning ger handspikning bästa infästning. Skruvning kan ge bättre tätning mellan brädorna och skruv kan efterdras vid behov. Spikar eller skruvar för infästning bör vara varmförzinkade eller rostfria. Lärk kräver syrafast rostfritt stål för att undvika rostränder. Underbrädor fästs centriskt med en spik i varje bärläkt. Överbrädorna dubbelspikas i bärläkten men inte genom underbrädorna. Det är viktigt att de övre brädornas spikar inte går igenom de undre brädorna för att motverka sprickbildning. Spiklängd väljs så att spikarna inte går igenom bärläkten, eftersom bärläkten vid belastning böjer sig och spikarna i så fall kan göra hål i underlagspappen (byggpappen). Spik eller skruv ska monteras så att huvudet är i jämn nivå med brädans översida – de ska inte monteras för djupt så att virket kan skadas och orsaka fuktsamlande fickor. Beslag till faltak kan utföras av förzinkad eller rostfri plåt. Impregneringsmedlet i impregnerade brädor kan påverka korrosion på beslag.

Principlösning Infästning av yttertaksbrädor (falor) – traditionell montering
Bild 3. Infästning av yttertaksbrädor (falor) – traditionell montering.

Principlösning Rätt och fel infästning
Bild 4. Rätt och fel infästning.

Utförande av taktäckning anpassas till takfallets längd och takets bredd, samt till eventuella öppningar. Takbrädor fördelas jämnt över taket, och eventuellt kan vattbräda användas vid gavlar för att få en snygg avslutning.
Skarvning bör om möjligt undvikas eftersom det alltid medför risk för vatteninträngning. Oundviklig skarvning av brädor ska göras över bärläkt, som bör utföras med en bredd minst 70 mm för att underlätta infästning och motverka sprickbildning. Spikhål bör förborras för att motverka sprickbildning nära änden (≥ 150 mm från änden). Ändträytor bör behandlas med penetrerande grundolja, till exempel en träskyddsolja eller trätjära.
Underhåll av brädtak innebär att hålla det rent från löv och smuts, samt att byta ut brädor som spruckit. Regelbundet underhåll med trätjära eller penetrerande träolja kan behövas cirka vart 5 - 7 år. Ändträytor bör behandlas extra noga.

Principlösning  Skarvning av takbräder bör undvikas

Bild 5. Skarvning av takbrädor bör undvikas, men utförs vid behov över bärläkt.

Bärverk och underlag av träpanel

Till yttertakskonstruktioner, till exempel takstolar och underlagstak, rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk ska konstruktionsvirke användas. Till övrigt virke och synliga delar av inbrädning, till exempel takfot som ska målas, väljs sort G4–2 eller bättre. Till inbrädning kan även luckor av underlagsspont användas. Virke som ska vara täckmålat bör vara industriellt grundmålat eller mellanstruket alternativt grundbehandlat på plats före uppsättning. Ströläkt bör spikas i samband med montering av byggpapp för att hindra avblåsning. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha minst motsvarande korrosionsskydd.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för underlag av träpanel och tak med yttertaksbrädor (falor).

TräGuiden är den digitala handboken för trä och träbyggande och innehåller information om materialet trä samt instruktioner för byggande med trä.

På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan